Christian Munthe
Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet
En genetisk populationsscreening skiljer sig från vanliga erbjudanden om genetiska tester inom sjukvården därigenom att initiativet till testning tas av någon annan än individen (vården eller forskarsamhället) samt att testen erbjuds en större grupp personer som inte förenas av att löpa en specifik genetisk risk.
1. VAD SKA DET VARA BRA FÖR?
Det första syftet kan i framtiden komma att gynna hälsa
och autonomi för andra personer än dem som deltar i undersökningen.
Samtliga dessa värden kan uppnås av en studie utan att de
andra syftena uppnås.
I det fall det fall endast det första värdet kan uppnås
är forskningsetiska regler med starka krav på informerat samtycke
tillämpliga. Dessa krav griper tillbaka på målet att skydda
och gynna individers autonomi.
2. VAD KRÄVER AUTONOMIN?
Autonomi = Förmåga att planera och leva sitt liv i enlighet med sina egna grundläggande mål, önskningar, värderingar.
Detta kräver:
Ju mer osäker/svårtolkad/komplex kunskapen är och
ju mer som står på spel för individen, desto mer omfattande
omhändertagande krävs.
Detta kan kräva många kompetenser och lång tid redan
inom den reguljära genetiska testning som erbjuds de som redan har
kunskap om att de löper en genetisk risk.
3. NACKDELAR & FAROR
Kravet på respekt för autonomi innebär att det alltid finns ett etiskt skäl mot screening-undersökningar, eftersom dessa innebär att andra än de berörda individerna tar initiativ till en genetisk testning. Dätför krävs extra mycket av screening-undersökningar för att de ska vara etiskt försvarbara.
Större och oförberedda populationer gör det dessutom
svårare att gynna autonomi, gynna hälsa och undvika skador.
Detta kan resultera i: