• Möjliggör selektion av barn utan abortval

  - kvinnan slipper psykologiska och eventuella fysiska trauman.

  - kvinnor som inte kan acceptera abort ges möjlighet att selektera sin avkomma.

 • Kan göra IVF mer effektivt (välja ut mer livskraftiga embryon)
 

 • Abortfrågan

  - Är det mindre fel att döda tidiga embryon än att döda foster?

 • Säkerhetsfrågor

  - Är diagnostiken tillräckligt tillförlitlig och träffsäker?

  - Hur påverkas embryots tillväxtmöjligheter?

  - Hur påverkas de födda individerna och deras avkomma?

  - Uppvägs IVFs nackdelar för kvinnan av att abortvalet undviks?

• Långsiktiga konsekvenser

  - Kan PGD leda till "positiv" selektion och är det i så fall dåligt?

  - Hur påverkas attityderna till handikappade och andra?

  - Kan PGD leda till eugenik?

Viktig fråga för framtiden:

bör möjligheten att selektera med PGD begränsas utöver vad säkerheten kräver?

Argument mot begränsning: pekar officiellt ut sjuka och handikappade som målgrupp för selektion.

 • Är PGD tillräckligt säker för att bedömas vara en etablerad rutin?

JA  ====> Regler för medicinsk (klinisk) forskning ej tillämpliga.
 

NEJ ===> Regler för medicinsk (klinisk)forskning tillämpliga

  - Restriktivt patienturval (indikation för IVF + prenatal diagnostik).

  - Procedurer för informerat samtycke.

  - Lokal forskningsetisk kommité (ev. MFR, SoS & SMER).

  - Förbud mot ”transfer” av ”försöksembryon”.

1992: svenska experter bedömde att PGD är utomlands etablerad rutin.

• De internationellt sett mest erfarna specialisterna bedömde 1996 att PGD är forskning.

 • PGD följs upp med konventionell prenatal diagnostik för att kontrollera resultatet.

Kan metoder för könslinje-genterapi införas på samma sätt som PGD?
 

Brister i systemet för införandet av nya rutiner inom detta område.
 

Alternativ: ”NO, unless...”-policy

Jämför: Brittiska HFEA och läkemedel