Steriliseringspolitik och fosterdiagnostik
Etiska likheter, skillnader och lärdomar
 
av: Christian Munthe
 

OH-bilder till föredrag vid symposiet "Rashygien, tvångssteriliseringar och fosterdiagnostik", Läkarstämman, Göteborg, 24-26 november 1998.

Gå hit för att läsa den fullständiga artikeln



Svenska specialisters argument för fosterdiagnostik:
 
 
 

• Förbättrad genetisk rådgivning
 

• Prevention av sjukdomar och skador
 

• Minskning av framtida vårdkostnader

SAMTLIGA DESSA ARGUMENT ÄR OKLARA!


Genetisk rådgivning
 

• Hjälpa den enskilda patienten
 

 • Kan innebära:

1) Göra det som är bra för patienten

2) Hjälpa patienten att få som hon vill

Dessa båda faktorer kan komma i konflikt och det finns olika åsikter om hur en sådan konflikt ska hanteras.

Idag: Omsorg om patientens självbestämmande och valfrihet.
 

SKA DETTA MÅL UPPFYLLAS MÅSTE INFORMATIONEN...
 

• Ges tid och omsorg

• Innefatta mer än rent genetiska och medicinska fakta

Låter sig detta förenas med allmän screening?


Sjukdomsprevention?
 
 
• Möjlig konflikt mellan målet att minska frekvensen skadade barn och målet att främja kvinnans självbestämmande.

 
• Normal prevention: en person förblir frisk tack vare den preventiva åtgärden
 

• Prevention genom fosterdiagnostik: den individ som skulle ha blivit sjuk förhindras att existera
 

 • Är sådan prevention önskvärd?

 • Kan abort någonsin försvaras?

 • Omsorg om föräldrarna

 • Omsorg om det framtida barnet (få fall)

 • Utbyte till ett annat framtida barn


Det ekonomiska motivet
 

• Gav upphov till vildsint kritik

• Påminner om vanliga argument för "arvshygien"/eugenik

• Tre tolkningar:
 

1) Offensivt: det ekonomiska målet eftersträvas
a) som primär målsättning,
b) i den mån det inte inkräktar på omsorgen om patienten

2) Defensivt: taktiskt argument för att neutralisera ekonomiska invändningar mot fosterdiagnostik (målsättningen är att trygga den egna verksamhetens anslag)

• Endast 1a) kan rättfärdiga arvshygien

• Avsikterna är idag (nog) defensiva

MEN

• Formuleringarna sänder ofta mer offensiva signaler

• Okvalificerat uttrycks tolerans gentemot arvshygieniska åtgärder.



Lärdomar för framtiden
 

• Medicinens utveckling och etiska kvalitet påverkas av samhällsfaktorer (T.ex. handikappomsorger).

• Medicinens utveckling och etiska kvalitet påverkar samhällsfaktorer (T.ex. moralisk panik som leder till kontraproduktiva förbud, arvshygienisk politik)

Det terapeutiska glappet: Diagnostiken kommer fortsätta att ligga långt före möjligheten att bota (PGD + HUGO, fosterceller i kvinnans blod... etc.).

• Frågan om det lämpliga i att tillämpa nya procedurer är aldrig "rent medicinsk", utan kräver normativ och värderande debatt.
 

BEHOV AV...
 

• Dialog och samarbete med övriga samhället
 

• Kontinuerlig debatt om den egna etiska integriteten gentemot makthavare
 

Rådrum i steget från forskning till klinisk tillämpning.
 

• Omvänd bevisbörda + granskningsmyndighet?

• Alternativ: förbud, "dödslistor", stopp för forskningsanslag etc.

 


Tillbaka till bibliografin, tack!